Om Stålverksnedläggningen

 

Det stora problemet

1993 när British Steel Stainless gick in i fusionen med Avesta AB så väntade de sig att snabbt få investera i ett varmvalsverk, Från den Engelska sidan försökte man även att få Avesta AB att avbryta Steckel investeringen i Avesta och flytta  den till Sheffield.
(Det lyckades inte, mycket tack vare en av Sveriges duktigaste industralister vi haft VD Per Molin)

Under åren som gick fick Avesta ett starkare steckelvalsverk som bara växte och växte och som visade sig komma att styra företagets struktur mer än någon förstod då

Under de senaste 4-5 åren, före fusionen med Outokompu Steel, har ledningen försökt att hitta en ny inriktning för koncernstrukturen. 

Man har haft mottot ”SMACC kan inte läggas ned” 

Det har funnits en rad förslag men inget har haft tillräcklig kvalité för att klara av att gå hela vägen till beslut i styrelsen. 

Det finns mycket kraftiga skäl att anta att en viktig orsak till detta var att alla huvudförslag som presenterats haft en kraftigt styrande förutsättning, nämligen att både  Stålverket och Kallvalsat  i Sheffield skall ingå och tillsammans bilda en huvudort i en framtida struktur. 

Resultatet av detta har inneburit att företaget under en rad av år tappat tempo i hela sitt utvecklingsarbete. 

Kärnaffären i tidigare Avesta Sheffield

I det tidigare Avesta Sheffields var kallvalsat kärnaffären och det fanns 2 smältverksamheter en i Avesta och en i Sheffield och som försörjde det enda steckelvalsverket som fanns nämligen det i Avesta

Som bilden visar kan man se att det innebär problem ( transportkostnader) .
I det Engelska Stålverket tillverkas stål som fraktas från Sheffield till Avesta
för att valsas och sedan transporteras tillbaka till Sheffield igen.

Nya kärnaffären

Grundbulten i hela fusionsarbetet blev att kallvalsat skall vara kärnaffären inom koncernen
Verksamheten vid sammanslagningstillfället blev att det fanns 3 smältverk som skall försörja de 2 steckelvalsverken  

Hur man skulle göra med resten av verksamheten ex Rör och rördelar samt Långa produkter så  lades det inte ner några större krafter hur det skulle organiseras, 

En övergripande plan pekade på möjligheten att man kunde lägga ned det engelska stålverket eftersom Tornio byggdes ut samt att man kunde koncentrera den långa verksamheten till Avesta och då flytta gjutningen från Degerfors till Avesta.

Den nya ledningen skulle tillsätta mera ingående utredningar vad som skulle ske inom dessa områden.

Fusionen blev klar

Man blev överens att man skulle satsa mycket expansivt på kallvalsat vilket innebar att man skall investera upp Tornio i Finland för ca  4-5 miljarder.
Det innebar att Stålverket i Tornio skulle öka från 650.000 ton till 1,65 miljoner ton vilket innebar en kraftig ökning på 1 miljon ton
Smältverksamheten koncentreras till de 2 enheter som har egna Steckelvalsverk som är Tornio i Finland och Avesta i Sverige

Med den kraftiga ökning som som det blir inom smältverksamheten så  innebär det att det Engelska smältverket SMACC blir över  . Det finns helt enkelt inget behov för det.

Företagets nya grundstruktur

Inom den röda delen är företagets kärnaffär

Detta är problemets kärna 

I och med fusionen med Outokompu blev det mycket uppenbart att inget varmvalsverk längre skulle bli aktuellt i Sheffield och att det inte var motiverat med tre olika system för Kallvalsat (coil)  

De 2 Steckelvalsverks systemen skall försörjas och integreras med de egna stålverken i det utbyggda Tornio och Avesta, att klara en någon som helst försörjning till dessa 2 steckelvalsverk från ett smältverk i England var ej företagsekonomiskt möjligt.

  • SMACC blev över  detta är problemets kärna

  • Inte att det finns några problem i Degerfors som måste lösas

    Den Finske VD Ossi Virolainen erkänner att det är detta som är grundproblemet 

    Nämligen att

     

    • SMACC blir över som coilstålverk när Tornio Stålverket  byggs ut

Första informationen

Under våren presenterade ledningen att man hade för avsikt att lägga ned Degerfors Stainless och flytta verksamheten till England och där SMACC skulle göra Långa produkter 

Vidare så informerades att man av en händelse har en möjlighet att köpa en begagnad stränggjutning från den ena ägaren Corus

Huvudskälen till att man tänkte gå på detta alternativ var att det inte fanns några utvecklingsmöjligheter i Degerfors ,och att det var sådana otroligt höga miljökostnader att bygga ut Degerfors smältverksamhet i framtiden som idag har 230′ Kton.

Det som var mycket förvånande och anmärkningsvärt var att det i princip endast fanns ett alternativ,  ( flytta allt till England).

Att Degerfors Stainless ledning tidigare presenterat hur man skulle vilja gå framåt i företagets strategiplan hade man inte tagit upp . 

Alternativet

Ledningen för Degerfors Stainless fick då omedelbart en möjlighet att presentera det tidigare framtagna materialet som innebar att man kunde påvisa att Degerfors stålverk utan större problem kunde nå volymer över 230’Kton. och utan stora investeringar 

Från utredningsgruppens sida ansåg man att dessa investeringar var tveksamma och därför gjordes en ytterligare uppgradering av investeringarna så att man kunde jämställa de 2 alternativen ur volymsynpunkt. 

Det alternativ som lyftes fram innebar att man med motsvarande kostnad som Sheffield alternativet klarar de volymer som krävs inom företaget (storskaligheten) samt till samma investeringskostnad och med en lägre produktionskostnad

 

Det är mellan dessa 2 alternativ som hela frågan har stått mellan

med slutsatsen :

  • Det är ingen avgörande skillnad i investeringskostnad för att komma till de två alternativen.
  • Det är ingen avgörande skillnad i produktionskostnad i de två alternativen.
  • Det är ingen avgörande skillnad i hur mycket man sparar , i de två alternativen.

Genom att dessa storheter är ungefär lika borde det vara uppenbart att man koncentrerar analysen till vilket alternativ som ger den bästa strukturen och ger lägst risk samt bäst kassaflöde.  ( vilket man ej har gjort)

Vilka har ingått i utredningsgruppen 

Vi har från den fackliga sidan påtalat att det är anmärkningsvärt att personer som har byggt upp Degerfors Stainless och dess marknads position och som har en lång och gedigen kunskap om LP-affären endast perifiert kunnat påverkat resonemangen i utredningen

Särskilt efter att chefen för Degerfors Stainless  fick nytt jobb samt att den svenska ansvarige ledaren för utredningen fick nytt jobb, så har utredningsgruppen mest bestått av personer inom Metallurgin i sheffield

Trots att Degerfors Stainless har en dokumenterad kompetens i affären Långa produkter så har ingen från den svenska sidan medverkat.

Det man har haft en möjlighet från svensk sida är att man haft möjlighet att ta fram ett alternativ för Degerfors ,men inte något om de marknadsförutsättningar mm som funnits.

 

Beslutet

Det beslut som tagits innebär att Degerfors Stainless läggs ned och byggs upp i Sheffield inom 1-2 år


Degerfors Stainless idag ( integrerat flöde)

När man flyttat verksamheten till Sheffield innebär koncernens Långa produkters struktur blir denna

 

I företagets information sägs
”Etablera en stark plattform för fortsatt utvecklingen av långa produkter ”

Men då på Lego hos företaget Corus

Vad produceras från en Stränggjutning

SLABS
För plåttillverkning,
skall till plåtvalsverk

Blooms
För stångtillverkning,
skall till stångvalsverk

BILLETS 
För trådtillverkning,
skall till trådvalsverk

 

produkter från valsverket för Långa produkter

Det stora problemet

1993 när British Steel Stainless gick in i fusionen med Avesta AB så väntade de sig att snabbt få investera i ett varmvalsverk, Från den Engelska sidan försökte man även att få Avesta AB att avbryta Steckel investeringen i Avesta och flytta  den till Sheffield.
(Det lyckades inte, mycket tack vare en av Sveriges duktigaste industralister vi haft VD Per Molin)

Under åren som gick fick Avesta ett starkare steckelvalsverk som bara växte och växte och som visade sig komma att styra företagets struktur mer än någon förstod då

Under de senaste 4-5 åren, före fusionen med Outokompu Steel, har ledningen försökt att hitta en ny inriktning för koncernstrukturen. 

Man har haft mottot ”SMACC kan inte läggas ned” 

Det har funnits en rad förslag men inget har haft tillräcklig kvalité för att klara av att gå hela vägen till beslut i styrelsen. 

Det finns mycket kraftiga skäl att anta att en viktig orsak till detta var att alla huvudförslag som presenterats haft en kraftigt styrande förutsättning, nämligen att både  Stålverket och Kallvalsat  i Sheffield skall ingå och tillsammans bilda en huvudort i en framtida struktur. 

Resultatet av detta har inneburit att företaget under en rad av år tappat tempo i hela sitt utvecklingsarbete. 

 

Kärnaffären i tidigare Avesta Sheffield

I det tidigare Avesta Sheffields var kallvalsat kärnaffären och det fanns 2 smältverksamheter en i Avesta och en i Sheffield och som försörjde det enda steckelvalsverket som fanns nämligen det i Avesta

Som bilden visar kan man se att det innebär problem ( transportkostnader) .
I det Engelska Stålverket tillverkas stål som fraktas från Sheffield till Avesta
för att valsas och sedan transporteras tillbaka till Sheffield igen.

Nya kärnaffären

Grundbulten i hela fusionsarbetet blev att kallvalsat skall vara kärnaffären inom koncernen
Verksamheten vid sammanslagningstillfället blev att det fanns 3 smältverk som skall försörja de 2 steckelvalsverken  

Hur man skulle göra med resten av verksamheten ex Rör och rördelar samt Långa produkter så  lades det inte ner några större krafter hur det skulle organiseras, 

En övergripande plan pekade på möjligheten att man kunde lägga ned det engelska stålverket eftersom Tornio byggdes ut samt att man kunde koncentrera den långa verksamheten till Avesta och då flytta gjutningen från Degerfors till Avesta.

Den nya ledningen skulle tillsätta mera ingående utredningar vad som skulle ske inom dessa områden.

Fusionen blev klar

Man blev överens att man skulle satsa mycket expansivt på kallvalsat vilket innebar att man skall investera upp Tornio i Finland för ca  4-5 miljarder.
Det innebar att Stålverket i Tornio skulle öka från 650.000 ton till 1,65 miljoner ton vilket innebar en kraftig ökning på 1 miljon ton
Smältverksamheten koncentreras till de 2 enheter som har egna Steckelvalsverk som är Tornio i Finland och Avesta i Sverige

Med den kraftiga ökning som som det blir inom smältverksamheten så  innebär det att det Engelska smältverket SMACC blir över  . Det finns helt enkelt inget behov för det.

 

 

Företagets nya grundstruktur

Inom den röda delen är företagets kärnaffär

Detta är problemets kärna 

I och med fusionen med Outokompu blev det mycket uppenbart att inget varmvalsverk längre skulle bli aktuellt i Sheffield och att det inte var motiverat med tre olika system för Kallvalsat (coil)  

De 2 Steckelvalsverks systemen skall försörjas och integreras med de egna stålverken i det utbyggda Tornio och Avesta, att klara en någon som helst försörjning till dessa 2 steckelvalsverk från ett smältverk i England var ej företagsekonomiskt möjligt. 

 

  • SMACC blev över  detta är problemets kärna

  • Inte att det finns några problem i Degerfors som måste lösas

 

Den Finske VD Ossi Virolainen erkänner att det är detta som är grundproblemet 

Nämligen att

  • SMACC blir över som coilstålverk när Tornio Stålverket  byggs ut

 

 

Första informationen

Under våren presenterade ledningen att man hade för avsikt att lägga ned Degerfors Stainless och flytta verksamheten till England och där SMACC skulle göra Långa produkter 

Vidare så informerades att man av en händelse har en möjlighet att köpa en begagnad stränggjutning från den ena ägaren Corus

Huvudskälen till att man tänkte gå på detta alternativ var att det inte fanns några utvecklingsmöjligheter i Degerfors ,och att det var sådana otroligt höga miljökostnader att bygga ut Degerfors smältverksamhet i framtiden som idag har 230′ Kton.

Det som var mycket förvånande och anmärkningsvärt var att det i princip endast fanns ett alternativ,  ( flytta allt till England).

Att Degerfors Stainless ledning tidigare presenterat hur man skulle vilja gå framåt i företagets strategiplan hade man inte tagit upp . 

 

 

Alternativet

Ledningen för Degerfors Stainless fick då omedelbart en möjlighet att presentera det tidigare framtagna materialet som innebar att man kunde påvisa att Degerfors stålverk utan större problem kunde nå volymer över 230’Kton. och utan stora investeringar 

Från utredningsgruppens sida ansåg man att dessa investeringar var tveksamma och därför gjordes en ytterligare uppgradering av investeringarna så att man kunde jämställa de 2 alternativen ur volymsynpunkt. 

Det alternativ som lyftes fram innebar att man med motsvarande kostnad som Sheffield alternativet klarar de volymer som krävs inom företaget (storskaligheten) samt till samma investeringskostnad och med en lägre produktionskostnad

Det är mellan dessa 2 alternativ som hela frågan har stått mellan

med slutsatsen :

  • Det är ingen avgörande skillnad i investeringskostnad för att komma till de två alternativen.
  • Det är ingen avgörande skillnad i produktionskostnad i de två alternativen.
  • Det är ingen avgörande skillnad i hur mycket man sparar , i de två alternativen.

Genom att dessa storheter är ungefär lika borde det vara uppenbart att man koncentrerar analysen till vilket alternativ som ger den bästa strukturen och ger lägst risk samt bäst kassaflöde.  ( vilket man ej har gjort)

 

Vilka har ingått i utredningsgruppen 

Vi har från den fackliga sidan påtalat att det är anmärkningsvärt att personer som har byggt upp Degerfors Stainless och dess marknads position och som har en lång och gedigen kunskap om LP-affären endast perifiert kunnat påverkat resonemangen i utredningen

Särskilt efter att chefen för Degerfors Stainless  fick nytt jobb samt att den svenska ansvarige ledaren för utredningen fick nytt jobb, så har utredningsgruppen mest bestått av personer inom Metallurgin i sheffield

Trots att Degerfors Stainless har en dokumenterad kompetens i affären Långa produkter så har ingen från den svenska sidan medverkat.

Det man har haft en möjlighet från svensk sida är att man haft möjlighet att ta fram ett alternativ för Degerfors ,men inte något om de marknadsförutsättningar mm som funnits.

Sista arbetsdagen före semestern så tog alla
fackliga organisationerna detta uttalande

Beslutet

Det beslut som tagits innebär att Degerfors Stainless läggs ned och byggs upp i Sheffield inom 1-2 år

Degerfors Stainless idag ( integrerat flöde)

 

 

När man flyttat verksamheten till Sheffield innebär koncernens Långa produkters struktur blir denna

I företagets information sägs
”Etablera en stark plattform för fortsatt utvecklingen av långa produkter ”

Men då på Lego hos företaget Corus

Vad produceras från en Stränggjutning

 

SLABS
För plåttillverkning,
skall till plåtvalsverk
Blooms
För stångtillverkning,
skall till stångvalsverk
BILLETS 
För trådtillverkning,
skall till trådvalsverk

 

produkter från valsverket för Långa produkter