Om fonder

Hur fungerar pensionssparande i fonder?

Så här går det till:
Du betalar ditt pensionssparande till en organisation eller ett bolag som har rätt att handla med värdepapper, t ex PPM, FORA eller ett fondförsäkringsbolag. De i sin tur sätter in pengarna i en fond som förvaltas av ett fondbolag. Fonden använder pengarna för att köpa värdepapper – t ex aktier eller obligationer.

Om fondens investeringar går bra ökar värdet på andelarna. Om det inte går så bra för fondens investeringar kan andelarna sjunka i värde. Hur kursen utvecklats kan du läsa om på tidningarnas ekonomisidor, Text -TV och Internet.

Vilka typer av fonder finns det?

Här är de vanligaste:

Räntefonder som investerar i t ex obligationer som ger en stabil men begränsad avkastning.
Aktiefonder som investerar minst 75% av fondkapitalet i aktier. Avkastningen kan bli hög, men risken är större än i räntefonder. På kort sikt kan det bli en förlust. På längre sikt har aktiefonder historiskt sett gett en högre avkastning än räntefonder.
Blandfonder som investerar i både aktier och räntebärande papper. Det gör att man balanserar risken. Därför brukar blandfonder ge en måttlig avkastning som passar den som vill ta en begränsad risk.

Vilka inriktningar kan fonder ha?

Här är några vanliga geografiskt inriktade:

Globala fonder investerar i företag över hela världen. Där ingår oftast en stor del amerikanska aktier. Den svenska valutan påverkar avkastningens värde.
Regionala fonder syftar till att sprida investeringarna inom en speciell region. Europa, Asien och Nordamerikafonder är alla välkända exempel på regionala fonder.
Länderfonder är fonder med inriktning på ett visst land, t ex Sverigefonder. Länderfonder har högre risk än Regionala och Globala fonder.

Specialinriktade fonder

Branschfonder investerar enbart i en eller flera branscher t ex enbart skogsbolag eller IT-bolag och läkemedel. Du investerar i en branschfond om du tror på branschen som helhet. Branschfonder har oftast hög risk.
Etiska fonder har andra värderingar än enbart ekonomiska. De placerar inte i t ex tobaks- eller vapenföretag.
Indexfonder investerar så att avkastningen följer börsens genomsnitt, t ex Generalindex i Sverige. Indexfonder är fonder utan aktiv förvaltning.
Utlandsbaserade fonder är registrerade i utlandet. De finns både som aktiefonder och räntefonder. Fonderna är ibland godkända av myndigheter i ett EU-land och följer då svenska regler.

Avgifter som belastar mitt fondsparande

Tre olika avgifter dras från ditt fondkapital varje år:

PPM, FORA eller fondförsäkringsbolaget tar ut en administrativ avgift.
Fondbolaget tar ut en förvaltningsavgift.
Staten tar ut avkastningsskatt.

Skatten kan du inte påverka, men de två avgifterna bör du vara uppmärksam på.
Avgifterna skiljer beroende på vilken försäkringsadministratör och förvaltare du väljer.

Skillnaderna kan vara stora, speciellt för dig som är ung och har lång tid kvar till pensionen.

Det gäller att se upp: en enda procentenhet i ökad avgift kan på lång sikt medföra att din slutliga premiepension blir avsevärt lägre även om avkastningen är densamma.

Hur fungerar pensionssparande i fonder?

Så här går det till: Du betalar ditt pensionssparande till en organisation eller ett bolag som har rätt att handla med värdepapper, t ex PPM, FORA eller ett fondförsäkringsbolag. De i sin tur sätter in pengarna i en fond som förvaltas av ett fondbolag. Fonden använder pengarna för att köpa värdepapper – t ex aktier eller obligationer.

Vilka typer av fonder finns det?

Här är de vanligaste:

Räntefonder som investerar i t ex obligationer som ger en stabil men begränsad avkastning.
Aktiefonder som investerar minst 75% av fondkapitalet i aktier. Avkastningen kan bli hög, men risken är större än i räntefonder. På kort sikt kan det bli en förlust. På längre sikt har aktiefonder historiskt sett gett en högre avkastning än räntefonder.
Blandfonder som investerar i både aktier och räntebärande papper. Det gör att man balanserar risken. Därför brukar blandfonder ge en måttlig avkastning som passar den som vill ta en begränsad risk.

Vilka inriktningar kan fonder ha?

Här är några vanliga geografiskt inriktade:

Globala fonder investerar i företag över hela världen. Där ingår oftast en stor del amerikanska aktier. Den svenska valutan påverkar avkastningens värde.
Regionala fonder syftar till att sprida investeringarna inom en speciell region. Europa, Asien och Nordamerikafonder är alla välkända exempel på regionala fonder.
Länderfonder är fonder med inriktning på ett visst land, t ex Sverigefonder. Länderfonder har högre risk än Regionala och Globala fonder.

Specialinriktade fonder

Branschfonder investerar enbart i en eller flera branscher t ex enbart skogsbolag eller IT-bolag och läkemedel. Du investerar i en branschfond om du tror på branschen som helhet. Branschfonder har oftast hög risk.
Etiska fonder har andra värderingar än enbart ekonomiska. De placerar inte i t ex tobaks- eller vapenföretag.
Indexfonder investerar så att avkastningen följer börsens genomsnitt, t ex Generalindex i Sverige. Indexfonder är fonder utan aktiv förvaltning.
Utlandsbaserade fonder är registrerade i utlandet. De finns både som aktiefonder och räntefonder. Fonderna är ibland godkända av myndigheter i ett EU-land och följer då svenska regler.

Avgifter som belastar mitt fondsparande

Tre olika avgifter dras från ditt fondkapital varje år:

PPM, FORA eller fondförsäkringsbolaget tar ut en administrativ avgift.
Fondbolaget tar ut en förvaltningsavgift.
Staten tar ut avkastningsskatt.

Skatten kan du inte påverka, men de två avgifterna bör du vara uppmärksam på. Avgifterna skiljer beroende på vilken försäkringsadministratör och förvaltare du väljer. Skillnaderna kan vara stora, speciellt för dig som är ung och har lång tid kvar till pensionen. Det gäller att se upp: en enda procentenhet i ökad avgift kan på lång sikt medföra att din slutliga premiepension blir avsevärt lägre även om avkastningen är densamma.