Ditt födelseår styr hur mycket som avsätts till din premiepension

Hur stor del av din inkomst som avsätts till premiepensionen beror på vilket år du är född. Man säger allmänt att det är 2,5 %  men det är fel det är beroende vilket år man är född  

I tabellen nedan ser du vad som gäller för dig:

 

Hur mycket pengar rör det sig om? I höst ska du placera extra mycket pengar. Redan 1995 började nämligen avsättningarna till din premiepension och du ska placera pengarna för åren 1995-1998 i höst. Beroende på när du är född har olika stor del av din pensionsgrundande inkomst avsatts. Hur stor del kan du se i nedan.

 

Premiepensionsmyndigheten kommer att ge dig besked om hur mycket pengar du ska placera. Som mest handlar det om ca 25.000 kronor.

 

Födelseår	1995-1998	Fr o m 1998
1938	0,4 %	0,5 %
1939	0,5%	0,625
1940	0,6 %	0,75 %
1941	0,7 %	0,875 %
1942	0,8 %	1,0 %
1943	0,9 %	1,125 %
1944	1,0 %	1,25 %
1945	1,1 %	1,375 %
1946	1,2 %	1,5 %
1947	1,3 %	1,625 %
1948	1,4 %	1,75 %
1949	1,5 %	1,875 %
1950	1,6 %	2,0 %
1951	1,7 %	2,125 %
1952	1,8 %	2,25 %
1953	1,9 %	2,375 %
1954-	2,0 %	2,5 %

Varför ska jag välja? Det är en relativt liten del av de pengar som avsätts till din pension som går till premiepensionen, men om denna andel placeras klokt kan den så småningom bli en tredjedel eller mer av den totala allmänna pensionen. 

Det ligger alltså i ditt eget intresse att försöka placera pengarna så att du får bra värdeutveckling och därmed mer pengar att leva av när du blir gammal.

Din inkomst och vilka fonder du väljer avgör hur stor premiepensionen blir.

Om du har långt kvar till pensionen kan även små skillnader i årlig värdeökning få stor betydelse för din framtida pension. Premiepensionsvalet är därför viktigare ju yngre du är.

Om du t ex har 40 år kvar till pensionen och en pensionsgrundande inkomst på 17 000 kronor i månaden gäller följande.

• Med 3,5 procents värdeökning per har kapitalet vuxit till 440 000 kronor efter 40 år. 
• Om värdeökningen i stället blir 7 procent per år växer kapitalet till drygt 1 miljon kronor.

Du behöver inte välja men det kan vara klokt att göra det. Ett lyckat fondval kan innebära att premiepensionen blir upp till en tredjedel eller mer av den totala allmänna pensionen. 

 

Vad kan jag välja? Du kan välja bland de ca 450 fonder som är registrerade hos PPM (Premiepensionsmyndigheten).I höst får du välja högst fem fonder. På sikt kan du få välja upp till tio fonder.

 

 

Vad händer om jag inte väljer? Om du inte väljer så placeras dina pengar i Premiesparfonden hos 7:e AP-fonden, som förvaltar dina pensionspengar med sikte på säker avkastning.Det behöver inte vara ett dåligt val – men du avstår då från att själv påverka storleken på din framtida pension.

 

Hur väljer jag fond? Du bör tänka på följande:

• Vilka förvaltningsavgifter belastar fonden? Förvaltningsavgifterna varierar mellan olika fonder och kan ha stor betydelse för din pension.
• Vilken risknivå har fonden. Tumregel: Låg risk – räntefond Medelrisk – blandfond Hög risk – aktiefond.
• Fondens historik.
• Din placeringshorisont. I en långsiktig satsning kan du ta större risker än i en kortsiktig.

 

Hur går det till att välja? Det valpaket du får från PPM innehåller: uppgift om hur mycket pengar du ska placera i fonder anvisningar om hur du fyller i valblanketten fondkatalog över alla fonder som är registrerade hos PPM valblankett och svarskuvert Kan jag välja på nytt? Inget problem! Du får ändra ditt val när som helst och hur ofta du vill. Och det kostar ingenting. När du byter fond kan du välja att ha kvar det sparade kapitalet i den gamla fonden eller flytta över allt till den nya fonden.

 

När jag gjort mitt val – vad händer då? PPM placerar dina pengar i de fonder du valt. Om du sedan inte gör någonting mer kommer du att få ut din premiepension vid 65 års ålder. Men du kan också välja att vara aktiv: Du kan när som helst ta reda på hur dina pensionspengar utvecklas genom att ringa PPM eller besöka PPM:s hemsida på Internet. Du kan byta fonder när du vill. Du kan anpassa din fondmix efter din ålder.

   

Liten sammanfattning

• Hela livets inkomster räknas, inte bara ett visst antal år (som i ATP-systemet).

• En nyhet i den nya allmänna pensionen är att alla beskattningsbara inkomster är pensionsgrundande. Så fort man har inkomst på mer än 8 800 kronor om året, tjänar man in pensionsrätt. (Jämför med ATP-systemet, där man måste tjäna mer än ett prisbasbelopp, exempelvis 36 600 kronor 2000.)

• Även socialförsäkringsersättningar som sjukpenning, livränta, föräldrapenning och arbetslöshetsersättning är pensionsgrundande. I dessa fall betalar staten in ”arbetsgivardelen” av pensionsavgiften. Pensionsrätten blir lägre än den man skulle tjäna in med vanlig lön – men det blir en pensionsrätt.

• Dessutom får man pensionsrätt för vård av barn, värnplikt, sjukbidrag/förtidspension och studier enligt särskilda regler. Staten betalar hela pensionsavgiften om 18,5 procent.

• Pensionen får börja tas ut från och med 61 års ålder (garantipensionen dock tidigast vid 65). Ingen övre gräns för när man måste börja ta ut pension.

• Svartjobb ligger givetvis helt utanför pensionssystemet. Den som jobbar svart får ingen pension på de pengar de tjänar. Svartjobb är direkt förödande i det nya pensionssystemet, där hela livets inkomster räknas, inte bara ett visst antal ”bästa” år. Bara de inkomster man deklarerar för blir pensionsgrundande.

• Om du vill ha mer information kan du vända dig till försäkringskassan där du är skriven.

• Varje år kommer information om pensionen hem i brevlådan så det är ingen fara om det oranga kuvertet förkommit.