EUs strukturfonder

STRUKTURFONDERNA SYFTAR TILL att öka samhörigheten mellan medlemsländerna i EU och att minska de regionala skillnaderna. Totalt utgör fonderna

– regionalfonden, socialfonden, jordbruksfonden, fiskefonden och sammanhållningsfonden

– cirka en tredjedel av EUs budget. Insatserna för att motverka att regioner släpar efter i ekonomisk utveckling, liksom åtgärder för ökad sysselsättning och kompetens prioriteras.

I och med Sveriges inträde i EU fick vi också del av EUs strukturfonder. För Sveriges del innebär detta ökade möjligheter att främja utvecklingen i delar av landet med särskilda problem. Detsamma gäller kampen mot arbetslösheten. Strukturfonderna ger möjligheter att prova nya sätt att hjälpa grupper som har svårast att komma in på arbetsmarknaden.

Under perioden 1995-1999 har Sverige totalt erhållit cirka 13 miljarder kronor ur fonderna som då var uppdelade på sex olika målområden och ett antal så kallade gemenskapsinitiativ vilka riktar sig till särskilt utsatta grupper eller områden.

Pengarna från EU ska kompletteras med minst lika stor andel offentliga medel från Sverige. EU-stödet läggs alltså ovanpå ländernas egna anslag och får inte utnyttjas som ersättning för nationella insatser. I vissa fall fordras också att privata medel skjuts till.

Ny utformning av strukturfonderna

Ministerrådet beslutade under 1999 om en ny utformning av strukturfonderna för åren 2000-2006. Den största förändringen blev att antalet prioriterade mål minskades från sju till tre och att antalet gemenskapsinitiativ från 13 till fyra. Dessutom införs en resultatreserv som innebär att fyra procent av de nationella tilldelningarna avsätts för att fördelas till de målområden som uppnått de bästa resultaten efter halva programtiden.

Den totala EU-ramen för strukturfonderna uppgår under perioden 2000-2006 till cirka 195 miljarder  euro. För Sverige innebär det ett stöd på 2,19 miljarder euro eller cirka 19 miljarder kronor.

Mål 1

Enligt det nya beslutet ska Mål 1 även i fortsättningen avse de mest eftersatta regionerna. Kriterierna för att bli en mål 1 region är att BNP per capita ska uppgå till mindre än 75 procent av genomsnittet för unionen som helhet.

I förordningen fastställdes också att detta mål ska omfatta de områden som under programperioden 1995-1999 var berättigade till stöd enligt mål 6 (för Sveriges del, inre delarna av Norrland och NV Svealand). Omkring två tredjedelar av det totala stödet från strukturfonderna kommer att gå till mål 1. För de områden som tidigare erhållit stöd från mål 1, men som nu inte längre uppfyller kriterierna, sker en utfasning av stöden fram till årsskiftet 2005/2006.

I förhandlingarna i ministerrådet lyckades Sverige också få en utvidgning av det område som ska omfattas av mål 1 i förhållande till det tidigare mål 6. Nu kommer även kommunerna längs norrlandskusten i Norrbottens, Västerbottens och Västernorrlands län att ingå i mål 1 enligt ett särskilt stödprogram.

Sammanlagt kommer mål 1 i Sverige att beröra 51 kommuner med cirka 970 000 invånare. Den totala EU-ramen för den svenska delen av mål 1 är för perioden 2000 – 2006 722 miljoner euro eller cirka sex miljarder kronor.

Mål 1 kommer i Sverige att indelas i två områden.

• Område 1 omfattar Norra Norrland (Norrbotten och Västerbottens län) där länsstyrelsen i Norrbotten blir ansvarig myndighet.
• Område 2 omfattar den övriga delen av mål 1 området där länsstyrelsen i Jämtland får motsvarande funktion.

En strukturfondsdelegation kommer att inrättas med företrädare för övriga län som ingår i respektive mål 1-region.

Strukturfondsdelegationen kommer bland annat att bevilja projektmedlen.

Mål 2

Ett nytt mål 2 upprättas för ekonomisk och social omställning av övriga områden med strukturella problem. Vilka områden som kommer att vara berättigade till detta stöd har kommissionen och medlemsländerna nu förhandlat fram.

I ministerrådets beslut framgår att andelen av medlemsländernas befolkning som ska kunna omfattas av mål 2 ska begränsas till 18 procent. Enligt beslutet kommer år 2006 mellan 35 och 40 procent av unionens befolkning att leva i områden som är berättigade till stöd från strukturfonderna enligt de nya målen 1 och 2 medan de nuvarande regionala målen (1, 2, 5b och 6) idag omfattar cirka 50 procent av gemenskapens befolkning.

För de områden som förlorar rätten till stöd från strukturfonderna inrättas en övergångsperiod fram till slutet av 2005 för de områden som tidigare omfattades av mål 2 och 5b.

EU-ramen för stöd till mål 2 i Sverige uppgår till 354 miljoner euro eller cirka tre miljarder kronor. De kommuner som tidigare erhållit mål 2 eller mål 5b-stöd men som inte kommer att ingå i nya mål 2 kommer att få ett utfasningsstöd på 52 miljoner euro, cirka 442 miljoner kronor under en övergångsperiod på upp till sex år.

Efter många turer i förhandlingarna mellan Sverige och kommissionen har man enats om att mål 2 ska omfatta 76 kommuner i 11 län samt 300 öar utan fast landförbindelse. I stort sett omfattar de nya mål 2-områdena de tidigare mål 2 och mål 5b- områdena med undantag för Blekinge och fyrstadsområdet i Västra Götaland.

Stödet koncentreras därmed främst till Bergslagen, Värmland, Dalsland, Gotland och delar av Småland.

Regeringen har gett i uppdrag till länsstyrelserna i Gävleborgs, Örebro och Jönköpings län att i samverkan med länsstyrelserna och självstyrelseorganen i berörda län inom sina respektive mål 2-regioner utarbeta förslag till utvecklingsplaner till den 31 mars år 2000.

Mål 3

Ett nytt mål 3 kommer att inrättas för utbildning och sysselsättning. Utgångspunkten för detta mål är bland annat Amsterdamfördragets avdelning om sysselsättning och de nationella handlingsplaner för sysselsättning som upprättas. Det övergripande målet är att stärka individens ställning på arbetsmarknaden och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning.

Nya mål 3 omfattar i princip de tidigare målen 3 och 4 och avser hela landet. Dock gäller särskilda förhållanden för de fyra nordligaste länen där mål 3-insatser kommer att genomföras inom ramen för mål 1. EU har totalt tilldelat Sverige 720 miljoner euro, cirka sex miljarder kronor.

Ansvarig myndighet blir det nyinrättade Svenska EFS-rådet som organisatoriskt kommer att sortera under Arbetsmarknadsstyrelsen. Det praktiska arbetet ska genomföras på regional nivå under ledning av det regionala partnerskapet på liknande sätt som arbetet genomförts med det tidigare mål 4.

Sverige har i sitt programförslag utformat fem insatsområden:

1. Kompetensutveckling för sysselsatta
   a) generell stimulans till kompetensutveckling av anställda
   b) stöd till kompetensutvecklingsanalyser, inkl. nätverkssamarbete
2. Ökad anställbarhet och företagaranda
   a) jobbrotation – stöd för att anställda ska få kompetensutveckling samtidigt som en eller flera ersättare går in i företagen.
   b) ökad anställbarhet och företagaranda – extra stöd till personer som står långt från arbetsmarknaden.
3. Integration, mångfald och jämställdhet
   a) integration och mångfald – extra stöd till personer med utomnordisk bakgrund och funktionshindrade, till exempel praktikplatser, validering av utbildning, underlättande av egenföretagande och IT-kompetens.
   b) jämställdhetsinsatser – stöd till att till exempel bryta traditionella könsmönster på arbetsmarknaden och underlätta kvinnligt företagande.
4. Lokalt projektstöd – stöd till ”den sociala ekonomin”, dvs. ideella organisationer, kooperativa företag och liknande organisationer utan kommersiellt syfte.
5. Tekniskt stöd – bidrag till de tekniska stödåtgärder som krävs för programmets genomförande, information mm. Denna inriktning ska gälla till år 2003 då en utvärdering görs och ett reviderat programförslag utformas.

Gemenskapsinitiativen

Under perioden 2000-2006 kommer 5,35 procent av EUs totala budget för strukturfonderna att gå till gemenskapsinitiativen, vilket innebär 10,4 miljarder euro eller cirka 88 miljarder kronor. Sverige får totalt 278 miljoner euro, cirka 2,4 miljarder kronor. Dessa pengar fördelas på de numera fyra initiativen enligt följande:

Equal är ett nytt initiativ som ersätter tidigare Employment och Adapt och har som syfte att motverka diskriminering, utslagning och bristande jämställdhet på arbetsmarknaden. För detta ändamål får Sverige 81 miljoner euro, cirka 690 miljoner kronor.

Ansvarig myndighet blir det nya ESF-rådet som också har ansvaret för mål 3.

Interreg III är det största gemenskapsinitiativet där Sverige erhåller 154 miljoner euro, cirka 1,3 miljarder kronor. Interreg kommer som tidigare att inriktas på samarbete över nationsgränserna, dels genom gränsöverskridande samarbete mellan regioner (nuvarande Interreg IIA), dels transnationellt samarbete (nuvarande Interreg IIC), dels interregionalt samarbete, det vill säga samarbete mellan stater som geografiskt inte ligger bredvid varandra (nuvarande Artikel 10, Ecos Ovuverture m.fl.).

Leader+ heter det nya gemenskapsinitiativet för landsbygdsutveckling. Sverige får 38 miljoner euro, cirka 325 miljoner kronor. Till skillnad från sina föregångare Leader I och II kommer samtliga landsbygdsområden att vara stödberättigade.

Glesbygdsverket är ansvarig myndighet.

Urban – precis som tidigare avser detta initiativ medverka till stadsutveckling. Insatserna ska skapa ekonomisk och social förnyelse i städer med problemfyllda bostadsområden med stor arbetslöshet, ohälsa och bidragsbehov. Sverige får 5 miljoner euro, cirka 45 miljoner kronor för detta ändamål.