Antal dagar i schemat
Antal Skiftlag

Vardag 06-22 (antal tim)
Vardag 22-06 Natt
Fredag 22 – söndag 22
Storhelg
Total arbetstid i schemat

 

Avtals.enl arb.tid.mått/vecka

Arbetstidsförkortning

Arbetsmått/vecka enl schema

Årsarbetstid

+/- tid per vecka

+/-  tid per år

Enligt schema avtal år

Några regler för ifyllande av beräkningsfälten

Vi har valt redovisa den framräknade tiden i snurran utan hänsyn till semesterperioden. I kommentaren till avtalets § 4 mom 2 så redovisas arbetstidsmåtten med 5 veckors semester men vi har valt att inte lägga in den faktorn i räknesnurran. Utan det finns som förklarande text här nedan.

Antal dagar i schemat är det antal tills schemat har gått runt en skiftcykel. T.ex. vid dagtid är det 7 dagar. Fyll sedan i alla timmar som görs under det antal dagar som har angivits och deras förläggning.

Vid skiftarbete så ifylls alla arbetade timmar under den valda perioden och sedan anges det antal skiftlag som arbetar under ifylld period.

Ett genomsnittsår innehåller 52,18 kalenderveckor och 50,18 helgfria veckor.
Arbetstidsmåtten i avtalet är angivet såsom timmar per helgfri vecka.
Men vid drift även under storhelger ska det årsarbetstidsmått som erhålls genom att multiplicera veckoarbetstiden med 50,18 veckor, t.ex. 35 timmar x 50,18 = 1756 timmar divideras med 52,18 kalenderveckor.
Exempel: 1756/52,18 = 33,66 timmar per kalendervecka. Det erhållna arbetstidsmåttet avrundas till närmaste tredjedels eller fjärdedels timme.

Vid avräkning för semesterperiod vid bruttosemester så borträknas det arbetstidsmått som erhålls per helgfri vecka. Det vanliga är att lägga ut 4 veckors semester och i så fall räknas det bort till exempel 35 timmar vid kontinuerligt 3 skift utan storhelgsuppehåll per semestervecka. Vid nettosemester så rullar schemat på under semestern och man behöver inte räkna ut någon bortfallande tid.

Partsgemensam beräkningsmodell för arbetstid och ob-ersättning inom Stål- och Metallavtalets tillämpningsområde.
Historik: De arbetstidsmått som beräkningsmodellen bygger på är från avtalet som träffades 1975 mellan Metall och Stål- och Metallförbundet.

Nattimmar ger 15 procents arbetstidsförkortning, vilket motsvarar 9 minuters arbetstidsförkortning per arbetad nattimme.

Lördag, söndag och så kallade lätthelger ger 22,7 procents arbetstidsförkortning vilket motsvarar 13,62 minuters arbetstidsförkortning per arbetad timme. Med lätthelger avses trettondagen, Kristi Himmelsfärdsdag, Alla Helgons dag och natt emot Långfredag.

Storhelger ger 67,2 procents arbetstidsförkortning vilket motsvarar 40,32 minuters arbetstidsförkortning per arbetad timme. Med storhelger avses helger enligt § 5 mom 6 pkt d i Stål- och metallavtalet.

När de olika arbetstidsförkortningarna inträffar samtidigt ska endast den högre procentsatsen utgöra underlag för att beräkna arbetstidsförkortningen.

Vid intermittent 2-skift har parterna träffat en särskild överenskommelse om att arbetstidsmåttet är 38 timmar per helgfri vecka, eller att 2-skiftsarbetaren arbetar in 2 timmars arbetstidsförkortning per 40 timmars period.

Av praktiska skäl är Stål- och Metallförbundet och IF Metall överens om att avrunda det arbetstidsmått som blir resultat av beräkningsmallen . I första hand skall en sådan avrundning ske till närmaste tredjedels timme. (Jämför kontinuerligt 2-skift med helguppehåll: 37 1/3 tim/vecka och kontinuerligt 2-skift utan helguppehåll: 36 1/3 tim/vecka). I undantagsfall kan närmaste fjärdedels timme användas vid avrundningen.