Metall info

STÅLBADET I DEGERFORS – SPECIALPRIS INOM METALL
Medlemmar i Metall kan köpa boken för 120 kronor/styck. Beställ via fax 08-24 13 66 eller post.fk@metall.se.

Degerforsmodellen

mot kvartalskapitalism

Anne-Marie Mälman och de anställda kämpar för att rädda ett av världens mest lönsamma stålverk.Känslan för fotboll och stål har skapat en lokal modell för tillväxt och välfärd som är en motvikt till hyperkapitalismen, hävdas i boken Stålbadet i Degerfors.

Källa 2002 Metall info nr 13 foto Roger Lundberg

En klapp på axeln och en spark i baken. Hela familjen Mälman hotas om Degerfors Stainless dör. Daniel, Anne-Marie, Erik, Kristina, Rose-Marie samt hennes man Håkan och barnen Matilda och Hanna riskerar ett liv i otrygghet.

Erik Mälman och hans familj står framför den klassiska järnbron vid Degerfors Järnverk. Här har tillverkats stål i 342 år.

– Vårt liv har varit järnverket, säger Erik Mälman. Vi har tillhört det. Varje dag har jag berättat för mina barn vilken suverän arbetsplats det är. Nu är de här allihopa. Det är klart att jag varit glad och stolt för det.

När järnverket 1993 hotades av nedläggning räddade de anställda det med en ny produkt, rostfria långa ämnen och med ett nytt sätt att arbeta och sälja produkterna. Det blev succé. Arbetslagen tillverkade stål till 25 procents lägre kostnad än konkurrenterna. Vinsten rusade upp 39 procent. Under senare år har Degerfors levererat 400 miljoner kronor till sina ägare.

För 1,5 år sedan fick Degerfors den största stålordern någonsin från tiger-ekonomiernas Taiwan. Den var värd nära 2 miljarder kronor. Några månader senare kom chocken. De finska och engelska ägarna belönade Degerfors med döden. Produktionen ska flyttas till Sheffield. Erik Mälmans hela familj hotas nu av sparken.
– Det är som om vi sitter i ett flygplan på väg att störta, vad gör du då, frågar han.

Källa 2002 Metall info nr 13 foto Roger Lundberg

Lönsamhet till döds Nu har kampen för att rädda stålverket blivit en bok,

”Stålbadet i Degerfors – En lönsamhet till döds”.

– Det är inga struktur- eller konjunkturproblem som fällt Degerfors. Det är den extrema lönsamheten som den finska huvudägaren vill åt. Den framgångsrika produkten ska flyttas till ett stålverk i Sheffield som inte ens har ett varmvalsverk. Det framstår som ett rent politiskt beslut, säger journalisten Rolf Jansson som skrivit boken. Stålverket i Degerfors och gummifabriken i Gislaved har blivit symbolen för nykapitalismens och ägandets kris. Två effektiva och lönsamma bruk förvandlas till industriella kyrkogårdar, trots att de båda står för nyskapande, flexibilitet, effektivitet och specialisering.

– Jag har skrivit om arbetsmarknadsfrågor sedan gruvkonflikten i Malmfälten 1969. Jag trodde jag sett det mesta. Men maken till den cynism som drabbar Degerfors har jag aldrig upplevt. Stålverket är ett under av effektivt och industriellt nytänkande. Etik och moral är inte den finska ledningens paradgren.Boken berättar om unga och äldre anställda som gjort allt rätt. Trots att de blivit hyperlönsamma ska de avskedas.

– AvestaPolarit har en stab av informatörer som trummar ut det budskap det vill ha ut till analytiker och ekonomijournalister. Jag har velat ge röst och ansikte åt de människor som hotas att sparkas när ägarna nu kör ett samhälle och dess människor in i en tragedi, säger Rolf Jansson.

Källa 2002 Metall info nr 13 foto Roger Lundberg

Jo, ni känner honom väl, ynglingen med de flaxande armarna.
Det är Sven-Göran Eriksson,

17 år gammal som debuterar för Torsby i en match mot Bengtsfors.

Svennis och Tord Grips framgångssaga som tränare började i Degerfors 1976.

Lönsamhet till döds
Degerfors har skapat en egen modell för arbete, industriell nydaning och samhällsbyggande. Lagspelet och kraften har rötter både i stålet, fotbollen och musiken. Klimatet är utvecklande, det har fött fotbollspelare som Gunnar Nordahl, Ralf Edström och senast Olof Mellberg, samt musiker som Nisse Landgren.

– Degerfors har funnit en egen mo-dell, en organisk tillväxt som är ett alternativ till den kvartalskapitalism som nu kört huvudet i väggen, sänkt börsen och urholkat pensionssystemet, säger Rolf Jansson.

Omsorg om företaget
Det är om den modellen, arbetet för en regionalt förankrad näringspolitik som boken också berättar.
– I Degerfors är det facket som känner störst omsorg för företaget. Det finns mycket för andra regioner att lära av det sättet att arbeta. Jag hoppas att boken även ska ge vägledning åt andra.

Lokala modeller ger Sverige livÖverallt svajar tryggheten och sysselsättningen när det globala kapitalet möblerar om i de gamla svenska industri- och bruksorterna. Lokala modeller för industriell utveckling – likt den som reportageboken ”Stålbadet i Degerfors” skildrar – växer upp som motvikt mot kvartalskapitalismens kortsiktighet. Motor i det regionala arbetet för sysselsättning är ofta Metalls avdelningar.

Några exempel:

I Arvika satsar Metall på att lokala företag använder varandras maskiner och kunskap för att skapa tillväxt. Allt sker via Internet och den nya informationstekniken.
I Smedjebacken har Metall och Kommunal gått samman och tagit hjälp av Rune Wiklund, forskare vid Högskolan i Dalarna för att inventera möjligheterna och försöka vända utecklingen.
I norra Sverige har Metalls avdelningar ett nätverk för samarbete och för att fler industribeställningar ska hamna i regionens egna företag.

– Jag ägnar nära 90 procent av min tid till att försöka skapa nya arbeten och industripolitiska insatser, säger Bjarne Rasmussen, järnbruksklubbens ordförande i Degerfors. Göran Brulin som är professor vid Arbetslivsinstitutet och studerat lokala insatser för industriell utveckling säger: – Det är framtidens viktigaste fråga.

Källa 2002 Metall info nr 13